Arbetet handlar om de skattemĂ€ssiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmĂ€nnyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmĂ„nligare behandling skattemĂ€ssigt Ă€n andra associationsformer. Detta sker under förutsĂ€ttning att vissa uppstĂ€llda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna Ă„terfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda Ă€r föreningen begrĂ€nsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmĂ€nnyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmĂ€nnyttiga delen.För föreningar med fĂ„ medlemmar skulle kraven för allmĂ€nnyttighet kunna stĂ„ i vĂ€gen för en elitsatsning.

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhÄller sig till och anpassar sin redovisning till rÄdande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jÀmföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkÀtundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hÄllt intervjuer samt studerat utvalda föreningars Ärsredovisningar. VÄra slutsatser Àr att ideella föreningar Àr oftast begrÀnsat skattskyldiga. Ideella föreningar anvÀnder inte sin redovisning aktivt för att bli begrÀnsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som stÀlls för att erhÄlla en förmÄnlig skattesituation..

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.

Denna studie Àr en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhÄllandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjÀlp av resursberoendeteori. Studien baseras pÄ dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som Àr ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser frÄn kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas sjÀlvstÀndighet gÄr förlorad..

Sekretessbelagd.

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nÀmligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi anvÀnt intervjuer och enkÀter. Slutsatsen Àr att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar pÄ olika nivÄer pÄ grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hÀnsyn till de ideella förutsÀttningarna..

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, dÀremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förÀndrats i takt med att samhÀllet har förÀndrats. I Sverige finns det mÄnga olika ideella hjÀlporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser ocksÄ hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhÀllet och vilka samhÀllsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sÀtter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna fÄr möjlighet att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i samhÀllet för att utföra det ideella arbetet.